By Det här inlägget vänder sig inte mot ett parti, utan mot personer som tror att allt kan lagas med kamomilldoftande magisk silverjep!
Och jag funderade på om jag överhuvudtaget skulle ge mig in i den här diskussionen, som handlar om Piratpartiets Amelia Andersdotter som tycker sig ha en lösning på det ständigt ökande och föränderliga problemet med bluffakturor i Sverige.
https://ameliaandersdotter.eu/2014/07/13/skuld-och-atgard-i-stora-datasystem-pa-laslistan-om-bluffakturor
Men när den i ämnet mindre pålästa A börjar fluffa in sarkasm och egna påhitt om mig och vad jag gjort/gör, så tar jag bladet från munnen, men inte för att skriva A på näsan, utan i hopp om en mer insiktsfull A i framtida debatter! För jag gillar personer som engagerar sig och i allafall försöker..
A inleder sitt inlägg med att referera till att hon tillrättavisat en signatur på Twitter; @svenerikalhem – (som om det vore ”vem som helst”).
Om A istället bemödat sig med att googla namnet hade hon i följande Wikipediaartikel http://sv.wikipedia.org/wiki/Sven-Erik_Alhem kunnat kunskapsberika sig med att Sven-Erik är fd Överåklagare och numera förbundsordförande i Brottsofferjourernas Riksförbund och är synnerligen mer insatt och bevandrad i ämnet än A själv är.
Och jag blev faktiskt smått förhoppningsfull när jag sedan läste:
”Min ansats är framför allt systematisk: jag vill komma åt hur man förebygger problem i största möjliga utsträckning, inte hur man nödvändigtvis bäst skapar rättvisa i sådana situationer där problem redan har uppstått på grund av ett bristande system.”
Men fortsatt gruvligt besviken kommer hennes inlägg istället mestadels att handla om hur hon förvirrat blandar ihop saker och ting i Anders Nymans Guide mot bedrägerier:
https://www.iis.se/docs/Skydda_ditt_foretag_mot_bedragare.pdf (som hon dessutom länkat upp fel, så att de blir svårt för läsaren att kontrollera).
MÅLGRUPP / MOTTAGARE AV BLUFFAKTUROR
Det stora problemet A inte fått klart för sig är att målgruppen för Bluffakturor (som vi/allmänheten läser i brottsstatistik, varningar och artiklar) inte har ett dugg med ”Personuppgifter” att göra, utan handlar istället om näringsidkare och därför blir hela resonemanget om förstärkt dataskydd som endast avser privatkonsumenter helt irrelevant i diskussionen.
Källa: http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/08/98/4cb4a4b9.pdf
Näringsidkare brukar vanligtvis kännetecknas som Aktie- Kommandit- och Handelsbolag i Sverige, men den största är att den A B S O L U T största mängden näringsidkare i Sverige – vi pratar om Sveriges RYGGRAD består av enskilda firmor. (Men även exempelvis Ideella föreningar kan under vissa förutsättningar vara juridiska personer).
Men här ger jag A ändå rätt i att vi har ett allvarligt systemfel – (även om det inte är det A sett).
Och detta eftersom denna grupp som till största del består av enskilda firmor som av VISSA myndigheter ses som FYSISKA personer (privatpersoner).
Detta exempelvis när det gäller PuL och EU:s marknadsföringsregler (OPT-IN gäller), men det missbrukas ändå VARJE dag av aktörer som obehindrat spammar med digitala och fysiska utskick.
http://www.konsumentverket.se/Lagar–regler/marknadsforing-och-reklam/Nej-till-reklam/Sa-kan-du-undvika-spam/
Men när det gäller avtalslagen så agerar en enskild firma i egenskap av näringsidkare och åtnjuter alltså INTE något konsumentskydd eller för den delen ångerrätt – detta faktum är det absolut vanligaste missförstånd de som drabbats gjort, det i kombination till övertro till rättsvårdande myndigheter.
Och detta menar jag är ett systemfel, när en bolagsform behandlas olika av olika myndigheter.
Och en annan baksida med detta är att när en enskild firma istället agerar skojare, så förbjuds ”alla” (av PuL/DI) att varna för verksamheten, vilket gör att varningar blir helt uddlösa.
Se exempelvis denna ensamma aktör, som finns representerad 11 gånger på Svensk Handels varningslista:
http://www.svenskhandel.se/Varningslistan/Svensk-Handel-Varningslistan/?q=830831-xxxx
Men att som A tro/mena att en ”stärkt dataskyddslagstiftning” skulle förändra ett Företags vilja att synas och vara kontaktbara är inte bara dumt, det är ett helt feltänkt resonemang, eftersom det ligger i de allra flesta företags intresse att marknadsföra sig och sina tjänster/produkter.
A skriver:
”Här har polisens avdelning för identitetsstöld själva gått ut med att just försäljning av personuppgifter är ett bidragande problem.”
– För det första existerar ingen sådan avdelning inom Svensk Polis och per definition så rekommenderar JAG att man använder termer som ID-kapning eller ID-intrång, då ”stöld” är nåot som syftar till att offret inte har kvar det som stulits, i sin ägo.
Och här verkar A snubbla på sig själv i någon konstig sammanblandning av bluffaktureoffrens uppgifter och ID-kapningar..!?
Kanske missförstår jag texten, men förstår faktiskt inte vad det ena har med det andra att göra här.
Och vad den svenska Polisen beträffar, så har vi i Sverige 21 olika Polismyndigheter – alltså inte en (1), utan 21 stycken som har sina egna budgetar och sina egna prioriteringar, men där Stockholm, Malmö och Göteborg tar emot ca 66% av samtliga bedrägerianmälningar.
Men att personuppgifter snappas upp ur publika register för att sedan användas vid exempelvis upprättanden av nya bolag eller vid ”blocketbedrägerier” etc. har jag ingen som helst anledning att ifrågasätta, men så länge vi har digitala- och pappersvarianter av telefonkataloger mm så är det vår verklighet som vi behöver förhålla oss till..
Och att sedan persondataregister som folkbokföring- sjukvårds- och skatteregister etc. etc. som hostas på virtuella molntjänster med tredje lands fysiska servrar, har tillhörande säkerhet av ”varierande slag” och det är för MIG besvärande ur integritetshänseende.
Och vi behöver också förhålla oss till att vi fortfarande Juli 2014 inte kan anmäla en bluffaktura på polisen.se http://polisen.se/Utsatt-for-brott/Gor-en-anmalan/ vilket gör att ovissheten och mörkertalet om hur omfattande problemet egentligen är, fortsatt är orimligt stort.
Men sen är det sen är det den viktiga detaljen att ID-kapning inte ÄR brottsligt i Sverige idag.
Ja, du läser rätt – det finns alltså inte en brottskod hos Polisen för när en person utger sig för att vara en annan, således inget straff förknippat med detta.
Jo, visst kan det vara ett steg/led i ett bedrägeri och gärningsmannen kan lagföras för just bedrägeriet, men den som utsatts för kapningen/intrånget är alltså inte ett brottsoffer i juridisk mening.
För att ge dig som läsare ett exempel för detta så skulle JAG kunna utge mig för att vara.. (för exemplets skull) Piratpartiet eller Amelia A och sätta henne som avsändare på tusentals bluffakturor som kanske avser ”anonyma VPN-tjänster”, men på samma faktura anger jag ett konto eller bankgiro som jag förfogar över (genom målvakt).
Så när DU betalar till ”mitt” konto och det senare uppdagas att NSA, FRA och ett gäng andra bokstavskombinationer kunnat/kan läsa all trafik i klarttext, så anmäler du Avsändaren och kanske berättar vad du tycker..
Men i ovan scenario så är det DU som är brottsoffer och min kontomålvakt som är gärningsman i ett bedrägeri (där gärningsmannen kanske även bara döms för penningtvätt om ens för något)
– men mig (den egentliga företrädaren) har polisen inte ens ambition att försöka leta efter, utan nöjer sig med att ”släcka konton/giron” (varvid jag tar en ny målvakt imorgon och fortsätter med mina bluffakturor) och stackars Amelia och PP som misstänkliggjorts, utreds och säkert får både en och flera tråkiga artiklar om sig för att inte tala om misskrediteringen i social media.
Men just det – Amelia och PP är i detta sammanhang inte brottsoffer, för det finns ingen brottskod för ID-kapningar och då kan inte Polisen göra något.
Referensen i guiden till de aktörer som bevakar Bolagsverkets hemsida, så kan jag informera A och övriga läsare om att personnummer och fullständiga namn på styrelseledamöter i svenska bolag, fanns fritt att hämta för vem som helst på Bolagsverkets hemsida under många år fram till bara en tid sedan.
Något jag skrev och informerade berörda myndigheter om redan 2010 https://www.internetsweden.se/svensk-myndighet-bryter-mot-svensk-lag
Däremot har Bolagsverket INTE täppt till något av det mest integritetskränkande som åtminstone JAG kan tänka mig, nämligen fullt utskrivna uppgifter för personer som gått i konkurs, skuldsanering, förvaltarskap, bodelning osv. (Läs fullständiga namn och personnummer).
Bilden på konkurser avser endast Aktiebolag idag, men är det en enskild firma så står där personnumret. (Med hänvisning om vad jag tidigare skrev om olika myndigheters syn på ”Enskild firma”).
Och om vi sedan tittar på ”avsändarna” av bluffakturor idag, så är det sedan många år frågan om betalda ”målvakter” eller ovetande ID-kapade personer.
Och jag vet inte om A försöker läsa in offentlighetsprincipen i ID-kapade personer som stoppats in utan sin vetskap i bolagsstyrelser, men mot faktum att Bolagsverket inte validerar inskickade uppgifter utan endast registrerar personen, samtidigt som det bara i Sverige försvinner 60 000 pass per år, så är A:s resonemang tandlsöt mot denna problematik.
Se exempelvis detta inslag (Bolagsverket validerar inte uppgifter):
Gärna tillsammans med detta (Skatteverket kräver förändring):
Se sedan denna (60 000 pass tappas bort årligen):
http://www.svt.se/nyheter/sverige/60-000-svenska-pass-tappas-bort-i-ar
Och i den presenterade ”Egendomsutredningen”
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/08/98/4cb4a4b9.pdf
som bla lett till 2 nya lagförslag: ”Grovt fordringsbedrägeri” (försöksbrott) och ”Identitetsintrång”.
Så vill exempelvis DI i sitt remissförslag på ”Egendomsutredningen” om ”identitetsintrång” även inbegripa att det ska ge upp till 2 års fängelse när någon använder ett fotografi som föreställer annan i sin Facebookprofil. Se: http://www.datainspektionen.se/Documents/remissvar/2014-04-29-starkt-egendomsskydd.pdf
Och det anser JAG och ställer ämnet ”Personuppgift” lite på sin spets – För vad är en personuppgift och är det här skillnad på vad 9,5 miljon svenskar (sannolikt även de flesta i PP) anser vara personuppgift och vad just myndigheten Datainspektionen (tillsynsmyndighet för bla PuL) anser i ämnet:
Jag menar att det är en OFANTLIG skillnad och även om det för dig som läsare kan ses som hårklyveri, så är det här ruskigt viktigt att reda ut.
För på frågan om vad en personuppgift är, så svarar Datainspektionen följande:
All slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk person som är i livet räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter.
Även bilder (foton) och ljudupptagningar på individer som behandlas i dator kan vara personuppgifter även om inga namn nämns.
Krypterade uppgifter och olika slags elektroniska identiteter, som exempelvis IP-nummer, räknas som personuppgifter om de kan kopplas till fysiska personer.
Källa: http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/vad-ar-en-personuppgift/
För den med infrastrukturell kunskap om hur internet fungerar i kombinationen ”..KAN kopplas till fysiska personer” – förstår att Datainspektionen skulle behöva stänga ner alla svenskar från internet.
Nej, jag skojar inte, utan just så är det – ALLT på internet KAN kopplas till individer – inte alltid, och förhoppningsvis inte alltsomoftast (om man inte heter NSA), men dom KAN!
För mig som många gånger ser nätets möjligheter från de mindre smickrande sidorna, där individer lurats, kränkts och ID-kapats så är det ibland en hårfin balansgång mellan exempelvis rätten att anonymt yttra sin åsikt mot att exempelvis behöva ta ansvar för en bedräglig webbsida som lurar tusentals på hiskliga summor.
Ämnet är svårt och komplext och jag är rädd att om ”vi” tar ett par steg i fel riktning så kan det få helt förödande konsekvenser på samhället i övrigt – oavsett vilket håll vi väljer!
Avslutningsvis vad mitt engagemang beträffar, så betackar jag mig från epitetet som ”alla dessa beatrice ask-rådgivare.”
Själv saknar jag partipolitisk tillhörighet och dessutom tror jag inte riktigt att Justitieministern är helt överens med dig:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ministrarnas-syn-pa-bluffakturorna-ar-naiv_6667082.svd
https://www.internetsweden.se/men-for-helvete-beatrice-se-att-samordna-brottsbekampningen-nu
https://www.internetsweden.se/utbildning-av-polisen-fler-fragetecken-an-svar
https://www.internetsweden.se/bedrageristudien-fortsatter-och-myndigheterna-haltar
https://www.internetsweden.se/ar-den-svenska-polisen-bedragarnas-basta-vanner
Däremot bidrar jag till ett antal myndigheters arbete, men är alltid rak med vilka ”förbättringsbara områden” jag ser:
https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=687555611256033&id=546406245370971
MYCKET kan göras bättre än det görs idag och jag anser att A har helt rätt inställning med sin ansats att försöka hitta hålen i och mellan myndigheter som utnyttjas, däremot tror jag mindre på hennes lösning.
Det är också viktigt att komma ihåg att preventionsarbete bör/skall/måste ske på två plan:
– Förebygga att brotten inte sker.
– Förebygga så att offren inte låter sig luras
Jag som skriver på internetsweden.se, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för..
Innehållet kan även vara mer generellt om olika tillvägagångssätt, som bedragare använder och det händer även att jag tipsar om utbildning/kunskap som finns att få.
Det är möjligt att anlita mig för konsultuppdrag genom Fidi.se
Peter Forsman – Mottagare av ”Stora Kreditpriset 2018”
Läs mer om:
https://www.internetsweden.se/las-mer-om-internet-sweden/
1 Comment