Med anledning av ministrarna Beatrice Ask och Annie Lööf:s repliksvar om Bluffakturor, känner jag behov av att rätta dem på ett antal punkter.
För redan när jag läser rubriken till deras replik, så förstår jag att ministrarna ifråga, inte är uppdaterade kring de faktiska problemen.
Jag jobbar dagtid som Abuseansvarig på det svenska domänregistret .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Det innebär att jag kommer i kontakt med allehanda bedrägerier i den svenska delen av Internet. Och då i synnerhet vad jag kallar för ”bedrägeriförstärkande hemsidor”, alltså hemsidor som används som referens till telefonskojare och bluffakturor.
Vid sidan av mitt jobb driver jag även denna privata blogg [internetsweden.se], där jag sedan många år kartlagt och varnat för bedragare som riktar in sig mot svenska Internetanvändare.
Med min erfarenhet, och att jag faktiskt vågar påstå att jag är en av de i Sverige som har mest kunskap kring bluffakturor och hur de bakomliggande bedragarna fungerar och agerar, så vill jag påstå att våra ministrars syn på detta ämne, är mycket långt från den verklighet svenska näringsidkare upplever.
Rubriken lyder ”Bluffakturorna ska hanteras av polisen”
Jag frågar mig stilla om innebörden i ordet ”hanteras”?
För faktum är att:
– Polisen tar i flesta fall inte ens emot en anmälan.
Detta vittnar hundratals kommentarer från drabbade företagare på min blogg om. De blir istället hänvisade att driva ärendena civilsrättsligt.
– Polisen har dessutom explicit avdelat personer för att ”slippa ta emot anmälningar”.
http://www.polisen.se/Skane/sv/Arkiv/Nyhetsarkiv/Stockholm/2009/Skydda-dig-mot-bluffakturor/
– Polisen utreder inte ens pärmar fulla av anmälningar, som väl kommer in.
http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/article1571340/Fakturabluffare-hotar-i-telefon.html
– Polisen uppklaringsgrad är inte mer än 3% av bluffakturorna
https://www.internetsweden.se/statens-svek-mot-svenskt-foretagande/
– Polisens myndigheter samarbetar inte kring dessa bedrägerier och bedrägeriförsök.
Följdaktligen vet idag ingen inom polisväsendet omfattningen av detta, utan BRÅ är den enda källan.
Detta påstående bygger jag på förstahandsinformation jag fått från ett tiotal geografiskt skilda polismän.
– Polisen friar bluffakturornas bolagsmålvakter från misstankar
https://www.internetsweden.se/ar-den-svenska-polisen-bedragarnas-basta-vanner/
RELEVANTA SIFFROR
– 96% av svenskarna använder Internet
http://www.internetstatistik.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/SOI2011-infografik.png
– 4000 svenskar drabbas av brott på Internet – varje dag (ca 1,5 miljoner per år).
http://www.dn.se/ekonomi/natbrott-kostar-miljarder
Och även om jag i ovan siffror blandar lite av äpplen och päron, då brotten ovan även inkluderar annonsbedrägerier (privatkonsumenter), phishing, överbelastningsattacker mm. Så exkluderar dessa siffror samtidigt helt bluffakturorna (1,2 miljarder per år), som är helt beroende av sina ”bedrägeriförstärkande hemsidor”.
– Polisen har inte resurser och kompetens (1% av våra poliser definieras IT-brottsspecialister).
”I Sverige finns det 20 000 poliser. 200 av dem är it-brottsspecialister.. ..Bland de andra poliserna är kompetensen högst varierad..”
http://www.idg.se/2.1085/1.402554/polisens-it-kompetens-ett-stort-problem
När jag tillsammans med Per Geijer från Svensk Handel i förra veckan refererade till detta uttalande på ett seminarium på konferensen Internetdagarna2011, så kommer efter sessionen en mycket välinitierad myndighetsrepresentant fram och småskrattande berättar att: ”1% – HA, det är betydligt värre en så!!”
http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/105
(presentationer finns nedladdningsbara)
Jag menar även att Sverige, som IT-minister Anna-Karin Hatt nyligen lyfter som ett föregångsland inom IT
http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-it-minister-anna-karin-hatts-tal-pa-internetdagarna
..samtidigt är att betrakta som ”hjälplöst efter”, när det kommer till polisiär förståelse och myndigheters vilja att brottsbeivra. Det finns inte en enda (1) bluffaktura de senaste 5-6 åren som inte förstärker bedrägeriet med hjälp av domäner/hemsidor/Internet. Alltmedan polisen patrullerar gatorna eller bara inte förstår..
Så min fråga till dig Beatrice Ask är:
Anser du att ovan ”hantering” av poliskåren är acceptabel i ditt rättssamhälle?
Och jag ger även en fråga till Annie Lööf:
Förstår du att hur det jag kallar för samhällets svek mot småföretagarna, hämmar viktig tillväxt och skapar Internet- teknikrädsla, för de som är ryggraden i svenskt näringsliv?
Det är NI som behöver inta täten för detta framtida arbete!
Så vad är egentligen problemet ni behöver sätta er in i?
Jo, Sverige har enligt SCB 981 349 företag.
Av dem är ca 560 000 enskilda firmor och ca 295 000 aktiebolag och alltså ca 125 00 andra bolagsformer som KB och HB. http://www.scb.se/Pages/List____19851.aspx
Vi har alltså alltifrån multinationella företagskoncerner i teknikens framkant, ner till frisörer, nagelskulptörer, skomakare, pizzabagare, konstnärer, bilmekaniker, antikhandlare, taxiförare, florister, konstnärer mfl som näringsidkare i Sverige.
Alla yrkeskategorier behöver som minst vara enskilda firmor i Sverige, betala skatt, arbetsgivaravgifter mm mm som sig bör. Allt detta för det gemensamma samhällets väl.
Det typiska händelseförloppet är:
En näringsidkare får ett telefonsamtal som startar med (nedan text är klickbar och öppnar ett ljudklipp)
När fakturan kommer, så kontaktar många näringsidkare polisen.
Och vilket besked han/hon möts av där vet vi ju redan.
Vad sker då:
Ja, oavsett om bluffakturan betalas pga rädsla att få en ”anmärkning i registret” eller om fakturan bestrides, så skapar samhällets svek en olust, apati, sömnlösa nätter, teknik- och Interneträdsla för den drabbade företagaren.
Till detta kommer såklart det ev. betalade beloppet, som istället till viss del säkert kunnat återinvesterats i verksamheten. Läs exempelvis om kommunikationskonsulten som häromdagen stänger av möjligheten att kontakta honom per telefon, till följd av bedragarnas framfart.
Vad är då samhällets ansvar?
Det bör enligt min mening hanteras på följande sätt:
Närings-, Justitie-, Finans- och IT-ministrarna mfl. behöver gemensamt sätta sig ner och och pragmatiskt se till vad problemen med Internetberoende bedrägerier och brott är.
Även om jag personligen tror att Svensk Handels idé om ”ångervecka” för näringsidkare, snarare bör ske på ett frivilligt plan, snarare än att lagstadgas (då den omintetgör rådande avtalsrätt mm), så är artikeln en bra katalysator för att vädra problematiken.
Men jag ser inte ens Svensk Handels förslag som någon universallösning på detta mycket omfattande och eskalerande problem, utan mycket måste göras parallellt.
Några förslag som jag sedan länge uttalat är:
– Att stärka näringsidkares rätt mot bluffakturor.
– Att Justitieministern tydligt uttalar en prioritering för polisiära och rättsvårdande instanser att internutbilda kring förståelse av Internetberoende bedrägerier och därtill utreda och bekämpa bluffakturor.
– Att ge Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i uppdrag att verka för en samordnande nationell varningslista på Internet, till gagn för både privatkonsumenter och näringsidkare i Sverige.
(Ett myndighetsövergripande samarbete som även bör innefatta samarbeten med branschorganisationer som exempelvis Svenskk Handel)
För varje dag som går..
Som avslutande lektyr i denna text, så hänvisar jag till en text jag skrivit i ämnet ”Nationell varningslista”
Jag som skriver på internetsweden.se, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för..
Innehållet kan även vara mer generellt om olika tillvägagångssätt, som bedragare använder och det händer även att jag tipsar om utbildning/kunskap som finns att få.
Det är möjligt att anlita mig för konsultuppdrag genom Fidi.se
Peter Forsman – Mottagare av ”Stora Kreditpriset 2018”
Läs mer om:
https://www.internetsweden.se/las-mer-om-internet-sweden/
9 Comments