Experter påstår att sommaren är högsäsong för bedragare – Men det är bara en skröna!

Vi tar det i tur och ordning. Året har 12 månader, vilket innebär att om fördelningen av anmälningar skulle vara lika stor varje månad, så skulle varje månad bestå av 8,33% av årets anmälningar (100% / 12 månader = 8,33%).
Följaktligen kan man utifrån månads-snitt se till vilka månader som har färre, respektive högre andel än 8,33% =
mindre ~lågsäsong
mer ~högsäsong

Det finns i Sverige endast ett faktabaserat sätt att mäta antal brott och det är genom anmälningar till Polisen som sedan ligger som grund för BRÅ´s officiella kriminalstatistik.
Och i alla tänkbara lägen, så trumfar BRÅ´s fakta, olika experters egna magkänslor.

Så låt oss en gång för alla ta död på denna skröna – för bedrägerier, bryr sig sällan/aldrig om månad eller säsong, utan om sårbarheter och successrate (mer om det längre ner).

Sommarmånaderna är inte högsäsong för bedragare

Så låt oss istället göra det som experterna ”borde ha gjort” = läsa av och tolka hur anmälningsstatistiken över bedrägerier ser ut, och jag började först med det senaste året och funderade på hur många år det var relevant att ta med, fortsatte sedan med de två senaste, de tre senaste, tills jag pillat ihop de 5 senaste åren, för att titta närmare på de tre sommarmånaderna för varje år, och visar även fördelningen över de övriga månaderna, för att ni ska se hur det fördelar sig.

Siffror hämtade från BRÅ, procentandelar uträknade av mig – avser den slutliga statistiken (Klicka för större bild i nytt fönster)

Och vi kan konstatera att av de (3 x 5) 15 sommarmånaderna så är det 3 stycken (Aug 2018, Aug 2019 och Aug 2022) som har en högre andel än 8,33 – och alltså har de övriga 12 månaderna endera snittet (8,33%) eller en lägre andel anmälningar.
Ergo: För 4 av de 5 senaste åren (80%), så stämmer inte påståenden av att sommaren är högsäsong för bedrägerier, snarare lågsäsong (men det fyller ju inga morgonsoffor).

Och slår man ut ett snitt över sommarmånaderna jun-Aug per år, så är det endast 2019 som har högre andel än snittet (och det beror på Aug 2019, som hade 9,35% – och trots den Augustipiken, så hade januari månad 2019 nästan 5 000 fler anmälningar än Augusti).

Tar man sedan alla dessa 15 sommarmånader och tar ett snitt för dem (Sommarmånaderna de 5 senaste åren), så blir andelen för sommarmånaderna 8,03% – alltså lägre/färre/mindre än genomsnittet 8,33%

När jag lagt fram denna fakta för ”experter”, så brukar det låta: ”..de drabbade har ju kanske varit på semester och anmäler först senare (annan månad)?”
Vilket är en vag hypotes, men förstås kan det finnas spår av sanning i det (men bara i den preliminära statistiken, för i den slutliga statistiken, så de flyttats anmälningarna till korrekt ”brottsmånad”)
Och bilden ovan bygger på siffror från den slutliga statistiken för de 5 åren.

Sedan brukar ”experternas” fail-over gå över till att de inte menar alla bedrägerier, utan specifikt ”nätrelaterade bedrägerier” (vilket i mina öron är servera ”självmål”, eftersom mer än 9 av 10 bedrägerier idag är direkt relaterade till nätet och övriga är indirekt relaterade (som pappersbluffakturor, som använder företagsfasader med fasad-hemsidor, betalningen sker via nätet osv.)
Det går i de allra allra flesta fallen inte att begå ett bedrägeri, utan relation till nätet idag.

Men låt oss istället titta på det jag anser är betydligt mer viktigt än att titta på om en eller några få månader har fler eller färre än föregående manad(er). Jag menar att TRENDER för olika brottstyper över tid är betydligt mer intressant.

Dessvärre så kan vi för detta inte sträcka oss längre tillbaka än från januari 2019, då BRÅ mejslade ut helt nya brottskategorier som skiljer sig från tidigare år.
(Det ska sägas att varje kategori nedan även är snuttifierad med om det är äldre eller funktionsnedsatt som drabbats, eller om brottet har internationell anknytning. För dessa subkategorier har jag valt att summera ihop allt under respektive brottstyp, då det annars skulle bli helt oöverskådligt i en andra bild.)

Men för den som själv vill leka lite med brottskategorier mm så rekommenderar jag https://statistik.bra.se/solwebb/action/index

Bedrägerityper – tidslinjer

I nedan bild har jag i gult markerat sommarmånader, för att visa hur det ser ut för varje bedrägerityp. Och jag menar att vi behöver sluta prata om ”högsäsonger” utan istället prata om BROTTSTRENDER.

Dessa TRENDER bygger inte på vilken månad eller säsong det är, utan om successrate!
Modus förändras och tweakas mest hela tiden, man kombinerar flera ”gamla” modus för att skapa ett nytt och kanske riktar den mot ny målgrupp i samhället eller ny geografiskt inriktning – lyckas det, så ökar man, fortsätter och håller på tills det inte är ”mest gynnsamt längre”. Då byter man till något annat modus.

Siffror från BRÅ, Diagram av mig (slutlig statistik) – Klicka för att öppna större bild i nytt fönster

Från bilden ovan kan vi se att de flesta bedrägerityper rör sig marginellt upp och ner – över alla månader sedan jan 2019.

Vi kan också se att undantaget är CNP (Card Not Present) som är den översta blå linjen och jag ber dig att notera den röda lilla ringen, som är datumet (14/9 2019) för när PSD2, flerfaktorautensifiering blev tvingande inom EU, men att nedgången av CNP-anmälningar började redan i februari 2019 och att det sedan februari 2022 är på väg uppåt igen.

Vi kan också se att mörkröda linjen ”Annonsbedrägerier” (erlagd betalning av varor som aldrig levereras av säljaren) ökat under COVID, för att sedan fortsatt vara högt representerad.

Vi kan se att att gula linjen ”Befogenhetsbedrägeri, Av annan typ” (ex. barnbarnsbedrägerier) mer än fördubblats sedan 2020 (ofta ett hybridbrott, där förbrottet är ”Vishing” som leder till att kriminella kommer på fysiskt besök hos åldring och länsar allt av värde)

Vi kan se att mörkgröna CP-anmälningarna (Card Present) halverats sedan 2019.

CNP – största bedrägeriproblemet


Men som du ser, så är CNP-bedrägerier det absolut största bedrägeriproblemet för alla i månader sedan januari 2019 (och det var långt värre under 2018).
Så låt oss fråga BRÅ hur väl Polisen har lyckats med att hantera det största bedrägeriproblemet för svenska konsumenter under 2022?

Jo, BRÅ svarar följande: Inte alls speciellt bra, utan lämnar stor förbättringspotential, för av de 57 920 anmälda brotten, så direktavskrevs 90% (51 841) av anmälningarna och man lyckade med att Personuppklara 0,3% av brotten (dvs 174 stycken av 57 920 anmälda brott).

CNP, Card Not Pressent = Kortbedrägeri utan fysiskt kort, siffror från BRÅ, Klicka för större bild i nytt fönster

I 99,7% av fallen för anmälda handlagda CNP-bedrägerier under 2022 så kunde inte Polisen personuppklara (hitta gärningsman).


Öppet mål kanske, men ställer frågan för att du ska förstå mitt resonemang:
– Verkar det troligt att CNP kommer att fortsätta att öka under 2023, eller kommer ökningen att tvärt avta efter ”sommarmånaderna”??

Related Articles

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *