By Eller är det i verkligheten bara en digital papegoja som programmerats att mata oss med det budskapet år efter år?
Jag anser att det inte bara är ansvarslöst och respektlöst mot oss medborgare, utan rent inkompetent av en myndighet med 13 000 anställda att ens insinuera att
”Sammantaget bedömer Skatteverket att skattefelet har varit oförändrat mellan 2001 och 2017.”
Nu är det inte ordagrant vad de säger, men läst mellan raderna, så är det faktiskt vad de säger!
För att först återgå till titeln på det här inlägget så ser jag det verkligen inte som lugnt; för det är 4 månader kvar till valet och inget parti tycks ägna det här rotproblemet den minsta tanke eller intresse!
Svenska myndigheter berättar högt och lågt, smalt och brett om hur framgångsrika de är mot organiserad brottslighet och hur de lyckats stoppa en påse narkotika här, konfiskera en guldkedja där eller kanske till och med fånga en Blocketbedrgare.
”För nu minsann så möter den organiserade brottsligheten på rejält motstånd”..
– Jo, men tjena..
Varför?
Jo, för svenska myndigheter har inte ens en blekaste aning om hur stor den organiserade ekonomiska brottsligheten är eller ens hur den ser ut.
Och inte minst, det finns inget initiativ till att ta reda på det heller!
Källa (sidan 6)
Och jag vill understryka att det här inlägget inte är avsedd som politisk kritik av speciell kulör eller mottagare, av den enkla anledningen att jag inte sällar mig till vare sig till någon partifärg eller politisk ideologi.
Utan budskapet är snarare något som de flesta partifärgerna kan enas kring och det är att det bör vara ordning och reda i statsfinanserna, brott inte ska löna sig och att Sverige behöver en monitorering över vad den ekonomiska brottsligheten kostar det svenska samhället i direkta och indirekta kostnader.
Minska brotten, minska statens intäktsförluster, så tjänar samhället på det i flera led – mer intäkter till reformer och välfärd, mer sysselsättning och fler arbeten, högre köpkraft och ett sundare näringsliv – enkel logik.
Med det sagt så börjar jag:
Staten snurrade förra året tusen miljarder!
(Den svenska statsbudgetens utfall för 2017 var 1001 miljarder kronor)
Källa
Det är medborgarnas pengar som de folkvalda är satta att disponera för landets bästa.
Det kan då tyckas märkligt att de folkvalda inte gör mer för att kontrollera att rätt antal pengar kommer statsapparaten till gagn och att dessa pengar verkligen går till det som avsetts.
Jag anser det alltså riktigt märkligt att Sverige idag 2018 inte gjort någon ansats för att ta reda på vad fusk, fiffel och bedrägeri kostar i direkta och indirekta kostnader för samhället i stort.
Vad jag börjat trigga på är artiklar som upprepade gånger ekade ”skattefelet är 133 miljarder”
Vilket den 6 november 2017 framställs på följande sätt:
”Enligt verkets senaste analys är det totala skattefelet 133 miljarder, med alla skattepengar som undanhålls nationellt och internationellt.”
Eftersom jag är van att ifrågasätta information vi matas med, så är jag intresserad att veta mer om denna siffra, som när den ”senaste analysen” ägde rum.
Och jag måste säga att tom jag blir förvånad!
För i Skatteverkets årsredovisning för 2017 (publicerad 2018) sammanfattas det på följande sätt:
”Sammantaget bedömer Skatteverket att skattefelet har varit oförändrat mellan 2016 och 2017. ”
Skatteverkets årsredovisning för 2017 (Sidan 25)
och i Skatteverkets årsredovisning för 2016 sammanfattas det på följande sätt:
”Sammantaget bedömer Skatteverket att skattefelet har varit oförändrat mellan 2015 och 2016.”
Skatteverkets årsredovisning för 2016 (sidan 30)
och Skatteverkets årsredovisning 2015 sammanfattar det på följande sätt:
”Sammantaget bedöms skattefelet vara oförändrat 2013–2015”
Skatteverkets årsredovisning 2015 (Sidan 19)
För att i Skatteverkets årsredovisning för 2013 skrivas med följande text:
”Skatteverket har under 2013 på uppdrag av regeringen lämnat en bedömning av hur skattefelet utvecklats mellan 2007 och 2012.
I rapporten konstaterar Skatteverket att det utifrån gjorda undersökningar inte går att beräkna nivån på skattefelet.
Den samlade bilden av underlagen tyder dock på att skattefelet i procent av BNP har minskat mellan 2007 och 2012.”
Skatteverkets årsredovisning för 2013 (sidan 14)
Och där.. i Skatteverkets årsredovisning från 2007 så hittar jag källan till siffran 133 miljarder kronor.
Skatteverkets årsredovisning från 2007 (sidan 8-10)
Och i förklaringstexten kan läsas att kontrollresultatet är ett snitt för åren 2001-2005.
Problemen med att stödja sig mot dessa beräkningar anser jag är flera, så här 10 år efteråt.
men även att 2013 skriva ”Den samlade bilden av underlagen tyder dock på att skattefelet i procent av BNP har minskat mellan 2007 och 2012.”
För det första så anges inga procentsatser av BNP i texten att jämföra med, utan man behöver då gå till Ekonomistyrningsverket för att utläsa att utfallet för statsbudgeten 2007 var 863 716 miljoner kronor
Källa:ESV.se (Sidan 8)
Vilket gör att (om jag räknar rätt) betyder att 133 miljarder i skattefel motsvarar 15,4% av statsbudgetens utfall 2007.
I nästa rapport står det ”tyder dock på att skattefelet i procent av BNP har minskat mellan 2007 och 2012.”, men det framgår inte med hur mycket det minskat eller eller vilka belägg man har för antagandet.
Men för räkneexemplets skull så säger vi 15% blankt.
Alla år efter det så är skattefelet oförändrat.. vilket åtminstone skulle innebära att skattefelet för 2017 skulle vara 150 miljarder (15% av 1000 miljarder).
Så långt rimligt?
Men då har vi en del försvårande omständigheter..
BNP – Bruttonationalprodukt
Skatteverket påstår (stegvis) i sina årsredovisningar att det inte är någon förändring av skattefelet 2017 från den tidigaste mätpunkten (snittet för 2001-2003) som man utgick från i 2007 års analys.
Är det verkligen rimligt att ens hävda? Vem försöker man lura och varför?
Vad jag menar är att om vi utgår från att skattefelet verkligen var 133 miljarder år 2007 (baserat på snittsiffror för 2001-2005), så hade vi 2001 ett BNP på 2 478 130 och fram till år 2017 har denna siffra nästan fördubblats (ökning med ca 81,75%) och är 2017 uppe i 4 604 205.
(Bild: anpassad collagebild av källa nedan)
Om skattefelets ökningen följt BNP, skulle det innebära att skattefelet ligger på 241,7 miljarder är 2017.
Och om den siffran ligger nära verkligheten så innebär det en summa som nästan motsvarar 25% av 2017 års statsbudget..
Bedrägerier, svartarbeten, papperslösa och befolkning – i salig blandning
Men i sin senaste analys från 2007, så menar Skatteverket att Skattefelet till 50% består i svartarbete (se infografiken ovan).
Jag hävdar att ”Svartarbete” är i organiserad form är inte bara frågan om skattebrott och bokföringsbrott, utan i synnerhet oftast också frågan om bedrägeri – direkt och/eller indirekt.
Så låt oss titta på utvecklingen av kapitel 9-brott (bedrägerier) för perioden 2001 till 2017.
År 2001 så inkom enligt BRÅ:s officiella kriminalstatistik bedrägerianmälningarna på 42 232 stycken (vilket ungefär motsvarar 116 anmälningar per dag), medan siffran för 2017 nu stigit till 208 688 stycken (vilket motsvarar 571 anmälningar per dag)
En ökning med 394% under perioden och om Skatteverket har rätt i sin fördelning 2007, så vore det ju ett rimligt antagande att dessa 66 miljarder ökat i takt med denna siffra (åtminstone till viss del).
I sammanhanget är det ju även synnerligen värt att notera att BRÅ varje år även genomför en Nationell trygghetsundersökning, NTU som endast riktar sig mot privatpersoner.
Där BRÅ i årets upplaga på sidan 45 berättar att andelen bedrägeribrott som anmäls till polisen endast är 50 procent av de som egentligen skett.
BRÅ:NTU2018
Är det någon som för en sekund tror att bedragare lurar till sig mångmiljardbelopp av näringsliv, privatkonsumenter och stat/kommun för att sedan plikttroget betala in skatt för dessa brottspengar – I think not!
Nästa lilla diskrepans hittar vi i det som kallas gästarbetare (invandring av arbetsmarknadsskäl).
Antalet registrerade gästarbetare: ”Totalt registrerades 72 552 personer 2017, att jämföra med knappt 48 000 året innan.”
Källa:SR
Men Pia Bergman, nationell samordnare inom Skatteverket för grov ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet uppskattade antalet till ”flera hundra tusen” redan i oktober 2015.
Källa:stoppafusket.se
Vilket då leder till att endast 25% eller färre registrerar sig och således är resterande till viss del att betrakta som ”papperslösa”
Lägger vi där till de ca 10 000 avvisningsbeslut som Migrationsverket förväntar sig att överlämna till Polisen, så kan vi (precis som Polisen gör) dessutom förvänta oss att en del av dessa går under jorden och blir ”papperslösa”
En lite senare uppskattning från Svenska Yle (februari 2018), som uppskattar dessa till 50 000 stycken redan nu.
”I Sverige finns uppskattningsvis 50 000 papperslösa gömda.”
Källa: Svenska Yle
Men med så många registrerade och papperslösa personer i Sverige, så funderar man ju även på hur många medborgare vi är i Sverige (registrerade).
Enligt SCB:s befolkningsstatistik är vi 2017 1,2 miljoner fler (10 120 242) än vi var 2001 (8 909 128)
Det är väl då ganska orimligt att vi är 10% fler individer och nästan omsätter dubbelt (BNP) så mycket slantar (nu mot då) och vi drabbas av 400% fler bedrägerier (iaf anmäler) skulle leda till oförändrat skattefel som 2007 års analys (som räknade på uppgifter från 2001) – jag ställer frågan: är det inte orimligt?
Andra rapporter och studier..
Vad drabbas konsumenterna av då?
Ja, förutom att de bedöms ligga bakom ca 90% av bedrägerianmälningarna till Polisen, så är ju rapporter som denna relevanta i sammanhanget.
3 april 2018 så publicerar Konsumentverket ”Konsumentskaderapporten 2018” med olinern
”Misslyckade köp av varor och tjänster kostar 50 miljarder årligen”
Även om den ”konsumentskadan” omfattar flera delar (direkta och indirekta kostnader), så är det ju en så stor siffra som drabbar privatkonsumenter att en del med stor sannolikhet är relevant att ta med.
Källa:Konsumentverket.se
Vad som är än med relevant är ju att ta med Svenskt Näringslivs studie (HUI Research) för vad svenska företag drabbas av i direkta kostnader årligen: 55 miljarder!
Brottsligheten kostar 55 miljarder om året
Varför det är så intressant är för att svenska företag ofta(st) drabbas av bedrägerier åsamkade av andra företag, men en juridisk person (företag) kan inte anmälas/utredas för bedrägeri, utan det behöver grävas fram en ansvarig fysisk person bakom ridån av bolagsmålvakter.
Och du kan ju själv gissa dig till hur många procent av de drabbade företagen som som anmäler bedrägerier till Polisen. *blandning av sarkasm och ironi*
Svaret är i alla fall: väldigt få.
Och därmed förblir dessa bedragare (de juridiska personerna – bedrägliga företag) osynliga i kriminalstatistiken.
Detta trots att ”vi” vet att det är så: Företag används som brottsverktyg!
Anledningarna till det är nog en blandning av brist på tilltro till att Polisens förmåga att hitta någon att utreda/åtala och sannolikt även med risken för att ärendet blir offentligt och företaget därmed kan framstå som sårbart och osäkert.
Kanske i kombination med en dos av frustration och ett mantra som lyder ”det får inte ske igen” följt av en pengapåse för att ”täppa till” och säkerställa.
Allt ovan trattas slutligen ned till att;
Nej, det finns ingen kunskap om hur stort skattefelet verkligen är och inte heller hur mycket bedrägerier och närliggande ekonomisk brottslighet kostar det svenska samhället i direkta och indirekta kostnader.
Och lika lite kan vi bedöma om svensk brottsbekämpning ens är i närheten av vad som kan beteckans som framgångsrik brottsbekämpning, utan för att citera Karl Lallerstedt (Ansvarig för säkerhetspolicyfrågor vid Svenskt Näringsliv)
”Annars blir det som att försöka bota en sjukdom utan att först ha ställt en diagnos.”
Svenska politiker – anamma problemet så att Sverige inte krackelerar!
Ge myndighet tillsammans med högskola/universitet uppdraget att ta ett omtag och beräkna hur stort problemet är, hur det är fördelat och hur detta monster verkligen ser ut.
Allt annat är mindre klokt..
Jag som skriver på internetsweden.se, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för..
Innehållet kan även vara mer generellt om olika tillvägagångssätt, som bedragare använder och det händer även att jag tipsar om utbildning/kunskap som finns att få.
Det är möjligt att anlita mig för konsultuppdrag genom Fidi.se
Peter Forsman – Mottagare av ”Stora Kreditpriset 2018”
Läs mer om:
https://www.internetsweden.se/las-mer-om-internet-sweden/
