By — OBS LÅNG HELGLÄSNING —
Det är väldigt svårt att sätta en berättande rubrik på det här blogginlägget, då jag tänker ”flyta fritt” kring vad jag ser och de tankar jag får från det, men jag hoppas att du får behållning av vad jag skriver ändå.
Men först av allt så ska jag ge dig som läsare en liten bakgrund eller en inblick i min ”erfarenhetsryggsäck” som jag bär med mig:
Under min uppväxt så besökte jag ofta nyhetsredaktionen för SVT Rapport, där min numera bortgångna pappa jobbade bla som Teambooker, Technical Supervisor mm.
(Kommer ihåg att ”över en natt” så ändrades det från svenska titlar till mer svassigare titlar på engelska).
Men vi kan sammanfatta det med att han hade en hyfsat central roll i svensk nyhetsrapportering under min uppväxt.
Det var på den tiden, som det tidigt varje dag, togs beslut om vilka nyheter som var aktuella att försöka få med i sändningen av Rapport (19.30 varje kväll), sedan skickades kamera-teamen/korrespondenterna ut för bevakning/interjuer. Skapa inslaget – som skickades till TV-huset, där det redigerades och blev till 30-60 sekundersinslag.
(Jag ”hängde även på” kamera-teamen ut ett par gånger under perioder då jag praktiserade på redaktionen, och träffade som tonåring såväl ABBA, Fälldin och Palme som USA:s dåvarande försvarsminister Caspar Weinburger under ett Sverigebesök.)
Men jag kommer också ihåg att redaktionen ”inte alltid” var helt ense om vilka inslag som skulle med, utan det blev då upp till en eller ett par personer att avgöra vad svenska folket skulle delges under kvällen. Detta förstås om Kamera-teamen väl fick den där intervjun eller om inslaget hann tillbaka i tid osv.
Fick man bara storyn utan bilder, så skulle Rapports illustratör/tecknare hinna skapa 2-3 teckningar som istället visualiserade inslaget.
Ja, ni som kommer ihåg 80-talets TV-nyheter vet förstås vad jag talar om..
I en annan del av den stora byggnaden satt också ”fienden”, nämligen internkonkurrenten SVT Aktuellt som sändes 21.00 varje kväll (och alltså hade 1½ timmes ”fördel” gentemot Rapport att hinna klart). Jag minns hur det var helt skilda ”läger” – tom i lunchmatsalen på Sveriges Television. Detta är så jag kommer ihåg Sveriges Television a lá 80-talet.
Med undantag av de riktigt stora nyheterna, så var det sällan samma nyheter som presenterades i Rapport och Aktuellt.
Och även svenska folket var lika uppdelat – endera tittade man på Rapport eller på Aktuellt, precis som morgontidningen endera var DN eller SVD, kvällstidningen endera var Aftonbladet eller Expressen.
Det blev såklart en selektiv godtycklighet i vad det svenska folkhemmet fick för rapportering.
Och för att hårddra det ytterligare så kan vi säga att beroende på om du var ”vänster” eller ”höger”, så fick du presenterat nyheter därefter.
Och uppdelningen finns såklart även idag till stor del, med en uppsjö av nyhetsprogram på TV för att inte tala om de specialiserade sidorna på Internet som ger oss ett nyhetsbrus som är extremt svårt att sålla ur, Så från att nyhetsredaktionen på SVT Rapport på 80-talet hade telefax och ett 10-tal TV-skärmar där man följde olika utländska TV-stationer, så har vi idag gått till ett helt enormt nyhetsflöde.
Men det finns också en helt annan dimension av eget tänkande, egna sökmöjligheter av fakta, tack vare webben – något som kommer att bli ett ”måste” framöver.
Nyhetsrapporteringen under 90-talet
Jag tycker att USA:s anfall mot Irak får symbolisera 90-talets nyhetsrapportering, där CNN (Cable News Network) i veckor riggat kameror och bara satt och väntade, för att sedan kunde kabla ut livesänd TV av ”ett Bagdad under amerikanskt angrepp”.
Jag menar att det var, om än väldigt vinklad pro-amerikansk rapportering – revolutionerande att sända LIVE från ett ”modernt krig”.
Nyhetsrapporteringen under 00-talet
Det mest revolutionerande som hände här, anser jag att YouTube som öppnade sina portar 2005 (och liknande webbtjänster) var, med möjligheter att ladda upp och ta del av EGNA filmer, för andra att beskåda och tycka till om.
Det skulle dock dröja några år, innan nyhetssiter integrerade YouTube-filmer i eget material. Annars var det mest revolutionerande under 00-talet ändå Wikileaks som startades redan 2006. Wikileaks har haft och (är jag övertygad om) kommer att ha en stor betydelse för nyhetsrapporteringen under 10-talet.
Nyhetsflödet idag och 10-talet då
Jag tror att vi kommer att se ett par – tre större, ej ännu utvecklade plattformar, som får stor betydelse för detta decennium.
Nyhetsrapporteringen på TV är idag inte lika central för medborgarna som den var då, inte heller lika avgörande, vad som papperstidningarna presenterar.
Den avgörande skillnaden är förstås Internets utveckling – där i vi i Sverige har Aftonbladet som tidigt intog ”pole position” och numera titulerar sig som ”sveriges nyhetskälla”.
Men med webbsidan aftonbladet.se så har Aftonbladet och så även de övriga pappersblaskorna som en alternativ kanal för sin rapportering.
Nackdelen är att många nyhetssidor idag har ett redaktionellt innehåll som i bästa fall endast består av 50%, resten är annonser eller ”sponsrat” innehåll – andra skulle kanske säga ”köpt redaktionell text” eller ”beställningsjobb”. Detta medan det för läsarna är mycket svårt att sära på fact from fiction.
Andra nyhetssiter – stora som små, tar betalt för vissa delar av innehållet och stänger därmed ute den största delen av läsarna, som istället letar samma nyheter på alternativa platser, eller helt enkelt avstår.
Den snabba utvecklingen på Internet med ”mashups”, aggregeringar och nya tjänster inom Social Media gör att ALLT bara rusar fram och det blir viktigare än någonsin att som läsare vara selektiv och framförallt ha kunskap att kritiskt kunna granska.
Men jag anser att Twitter och Bambuser idag är de i särklass de mest ”demokratiska verktygen” för nyhetsrapportering, men som jag tidigare skrev, så har WikiLeaks en stor betydelse – ”på gott och ont”.
– Ur ett demokratiskt och ”medborgarperspektiv” är WikiLeaks sanningsägaren framför andra.
– Ur ett annat perspektiv, kan jag se hur det orsakar stor skada i relationer mellan länder, utsätter oskyldiga för direkt fara, skapa diplomatiska härdsmältor mm
Jag ser på Wikileaks med blandade känslor – av att vilja göra gott, men hävda sig för mycket, att man istället uppnår motsatsen och istället ”stänger regeringar” (i motsats till Wikileaks slogan ”We Open Goverments”).
Social Media revolutionerar dagens nyhetsflöden (och snart vårt sätt att leva!)
– och vill jag påstå Social Media är gammelmedias största fiende (medan den har potential att bli den bästa av vänner) och då tänker jag för det här inlägget i första hand på Twitter och Bambuser.
Twitter som kan liknas med en evolverad SMS-tjänst (därav max 140 tecken) per meddelande.
Twitter, Facebook, Bambuser och YouTube som dessutom haft och har en mycket central roll i samtliga revolutioner och rapportering från mellanöstern, katastrofen i Japan etc. http://wp.nu/atY6
Möjligheten för enskilda att nå ut med budskap – HÄR OCH NU – Twitter gör varje världsmedborgare till nyhetskorrespondent!
– Vem trodde det på 80- och 90-talet?
I allra högsta grad är Twitter ett verktyg som värnar folkets rätt att göra sin röst hörd – Detta är briljant – Det är den demokratiska sötman av Internet i sin bästa tappning
– alla har möjlighet att vara delaktiga, dessutom på samma 140-teckens villkor.
Under 2010 twittrades det ut ca 4000 meddelanden i sekunden!
Bambuser ger dig möjlighet att livesända direkt till Internet – bilder säger mer än ord..och du kan även interagera via chatt med dina tittare.
Och du behöver inte titulera dig Social Media-expert för att förstå att detta revolutionerar nyhetsflöden och vissa delar även hela ”gammelmedias” roll.
Speciellt då vissa framträdande nyhetskanaler gjort den egna prioriteringen att inte ens finnas representerade på Twitter *host host*
Nutida och framtida problem
Vilka ”obstacles” finns det då?
Jo naturligtvis begränsas Twitters korta meddelanden till att basunera ut, ge korta ”laddade” uppdateringar om händelseförlopp mm..men det extremt viktiga är att det handlar om ”realtids direktsändning”. Där har såklart ”gammelmedia” även i framtiden en viktig roll med längre och fördjupande artiklar och kartläggningar, intervjuer mm
– om det ska kosta pengar för besökaren, som i ”pay n´read” är jag inte alls lika övertygad om.
Personligen tror jag snarare att ”VIP-innehåll” behöver hitta ”nya modeller” alt. nya ”sponsorer”.
Ser jag bara till mig själv och det nyhetsflöden jag träffas av, så har jag det senaste dygnet när jag skriver det här kikat på de större nyhetssiterna i Sverige och förundrats över många artiklar (ca 10 stycken) som landat som nyheter – alltså på ”svenska nyhetskällor”.
Det är exakt samma ”nyheter” som jag redan har läst dem på Twitter eller sett dem på YouTube 1-3 dygn tidigare. Det får mig att fundera ytterligare kring hur pass ”på tå” dessa svenska nyhetssidor är – och vad är primärt för en nyhetssida idag?
Kommer morgondagens ”självutnämnda nyhetskällor” gå från att servera nyheter till att agera samlingsplats/återpublicering av gårdagens nyheter – en ny typ av mashup?
Något att fundera över – nyheter är en färskvara – gårdagens tidning är inte intressant!
Brandjacking mm
Men problemen med Social Media-kanaler är betydligt fler än så och det är här läsarna även behöver kliva in som rollen ”kritiskt granskande”.
För det första så behöver du lita på källan, alltså att Twitterkontot verkligen tillhör den som den utger sig att göra.
Det finns tusentals brandjackade Twitterkonton som utger sig för att vara någon de inte är, andra konton registreras bara i blockerande syfte (för framtida bruk)
Detta gäller såväl för domännamn som användarnamn i Sociala Medieplattformar.
Läs http://en.wikipedia.org/wiki/Brandjacking och ett tidigare gästbloggande jag gjort hos Binero http://blogg.binero.se/2011/02/din-identitet-pa-internet-ar-den-att-lita-pa/
Mycket läsvärt är även denna bloggpost om sociala medier av min kollega, .SE:s säkerhetschef Anne-Marie Eklund-Löwinder
http://www.iis.se/blogg/en-sakerhetschefs-funderingar
Ett annat tydligt problem är svenska kommuner och statlig förvaltnings närvaro i sociala medier.
Jag blir naturligtvis glad över de representanter som finns därute, men alltför många verksamheter har inte ens registrerat användarnamnet – vilket jag ser som ytterst olyckligt och förbättringsbart, på gränsen till regelrätt tjänstefel.
@pellmin och @Infomastern har gjort en lysande sammanställning (som jag applåderar) över hur representationen ser ut i sociala medier – och jag hoppas verkligen att fler verksamheter – åtminstone allokerar sina verksamhetsnamn i respektive plattform, för att i framtiden avgöra sin ev. närvaro där.
http://wp.nu/KommunSM
Desinformation
Du ska som Twitterläsare också vara på din vakt för om ett Twitterkonto du följer börjar skriva något väldigt udda mot vad han/hon/dem vanligtvis skriver om (kontot kan ha blivit ”kidnappat” eller någon som busar på en olåst dator).
Du bör även vara vaksam över vad du retweeter (alltså återtwittrar till dina följare). då även denna typ av Tweets kan vara styggelser.
Vid flertalet större desinformationsspridningar, så har ursprungen börjat med just en falsk RT-tweet som den påhittade nedan
”RT @washingtonpost Breaking News Julian Assange declared guilty! http://FALSEURL”
Är budskapet tillräckligt hett, så hinner det explodera i nya RT:s utan att Washington Post hinner eller kan dementera det.
Kontrollera därför alltid denna typ av heta nyheter – åtminstone med den påstådda källan innan du RT:ar, så slipper du vara delaktig i att folk far illa, aktiekurser faller, diplomatiska kriser uppstår etc.
Ett intressant projekt kring detta ämne är http://truthy.indiana.edu/ som visar hur information och desinformation sprids i Social media.
Det finns stora problem med andra sociala plattformar likaså och för att ta ett exempel som jag inte har så mycket till övers för är Facebooktrollningar, alltså ”grupper” på Facebook som du av någon anledning sympatiserar med och vill supporta.
Som exempelvis ”Tjejerna mot killarna, först till 100 000 användare” som när gruppen nått ett betydande antal medlemmar byter namn och åsikt till ”Vi som haft sex med våra föräldrar” http://www.bt.se/nyheter/falska-br-facebookgrupper-br-ny-trend(1724034).gm
Problemet med dessa grupper är att medlemmarna sällan är medvetna om trollningen ens efter ett års tid eller fram till någon påpekar det.
Jag vill avsluta det här inlägget med att länka till två andra inlägg jag gjorde för en tid sedan som om Digital delaktighet, sociala medier och statistik.
Läs gärna dem – Det har Sveriges IT-minister Anna-Karin Hatt gjort!
Producera mera – delaktighet #1
Sociala medier i siffror – delaktighet #2
Jag som skriver på internetsweden.se, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för..
Innehållet kan även vara mer generellt om olika tillvägagångssätt, som bedragare använder och det händer även att jag tipsar om utbildning/kunskap som finns att få.
Det är möjligt att anlita mig för konsultuppdrag genom Fidi.se
Peter Forsman – Mottagare av ”Stora Kreditpriset 2018”
Läs mer om:
https://www.internetsweden.se/las-mer-om-internet-sweden/
5 Comments