By Jag nås idag av en rapport från SCB som publicerades för några dagar sedan med titel: ”Mer än en tredjedel av befolkningen har fått e-post från bedragare” publiceringen kan läsas här:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/pong/statistiknyhet/befolkningens-it-anvandning-2019/
Och det finns faktiskt en del att tycka om den, men jag ska lyfta fram ett par saker som jag ser som märkliga, dels är det denna.
Men nu är det alltså inte samma sak vi pratar om (brott vs ärenden (personer)), utan Polisens Nationella BedrägeriCenter berättade tidigare i år att de preliminära siffrorna då visade 251 000 anmälda bedrägerier, men att det ”endast” handlade om 159 000 ärenden (Personer/brottsoffer).
ur NBC:s ”Brottsutvecklingen_i_riket_december_2018.pdf” (publicerad i jan 2019)
Varje ärende (person/brottsoffer) omfattar i snitt 1,58 bedrägeribrott
Så när SCB konstaterar att över 230 000 personer drabbats av bedrägeri, så innebär det rimligtvis att även dessa drabbats av åtminstone 1,58 brott och följdaktligen att åtminstone 363 400 bedrägeribrott begåtts, men endast 251 000 har anmälts (något som sedan i den slutliga BRÅ-statistiken visar sig vara över 260 000). Det går också att vända på den siffran och säga att endast 63,2% anmäls.
Men det finns mer i SCBs publicering, som jag anser märkligt. Någon skulle kanske kalla det begreppsförvirring eller okunskap. Jag låter bli båda och konstaterar bara att man gör något som riskerar en farlig spiral/viskningslek.
Eftersom man inte vet eller förstår bättre, så kallar man ett fenomen för något det inte är.
Jag undrar lite roat hur frågorna sett ut i intervjuunderlaget och hur kompetensen ser ut gällande internetrelaterade fenomen hos SCB.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pharming
https://en.wikipedia.org/wiki/Pharming
Pharming är lyckligtvis MYCKET ovanligt i Sverige och det är INTE det som 1,2 miljoner svenska internetanvändare råkat ut för!
Dessutom är de Pharmingattacker som jag tagit del av, så extremt välgjorda att en användare inte skulle inse att det sker/skett och då det dessutom är flyktig, ofta ospårbar information som manipulerats, så kan jag med 100% säkerhet säga att det inte är vad konsumenten svarat ja på. För du ser det helt enkelt inte som konsument/användare!
Istället har de drabbats av det som kallas för SERP-hijacking (SERP = Search Engine Result Page) och det handlar alltså att sökresultaten i Google har manipulerats och leder till andra destinationer, än vad resultatet beskriver.
Google som hanterar ca 96% av samtliga sökmotorsökningar i Sverige (okt 2019)
https://www.statista.com/statistics/621418/most-popular-search-engines-in-sweden/
https://gs.statcounter.com/search-engine-market-share/all/sweden
Jag har tidigare skrivit om detta fenomen som omfattar miljarder sökmotorresultat bland annat här:
https://www.internetsweden.se/porrspam-prenumerationsfallor-och-udda-toppdomaner/
Och det handlar alltså om att en internetanvändare söker på ett ord eller begrepp och sedan naivt klickar på resultaten, utan att göra en rimlighetsbedömning av URL:en och då istället för att hamna där man hoppades, hamnar på en sida som innehåller någon typ av Porr webcams- eller Abonemangsfälla eller också Binära optioner- eller Digitala valutor-bedrägerier.
För att göra detta extra tydligt, så kan vi ta ”scb.se” själva genom att söka och få fram resultaten (medveten om att målsidorna INTE är vad de ser ut att vara, i det fall du får för dig att klicka vidare) :
”scb.se” site:.tk
”scb.se” site:.gq
Vad händer då när SCB inte förstår bättre än att kalla detta för Pharming?
Jo, det gör att makthavare tror att Pharming är problemet för svenskt internetanvändande.. och i förlängningen får säkert Polisens CyberCrimeCenter en större påse pengar för att hantera denna problematik med Pharming i Sverige. Och det läggs resurser på detta nära på icke-problem. Hjälper det någon internetanvändare alls?
Varför är det viktigt?
För att förtydliga lite, så vill jag dra paralleller till det som kallas för ”ID-stölder” och ”ID-kapningar”, som det växt upp en hel industri i påhittade ”ID-skydd” så handlar det om hur man tar siffror för en sak och döper om det till något annat.
Hos polisen heter ”ID-kapningar” istället ”Identitetsintrång”
NBC (Polisens Nationella BedrägeriCenter) delar upp identitetsintrången i 3 kategorier; CP- bedrägerier, kreditbedrägerier samt CNP bedrägerier.
CP=CardPresent (Stulet fysiskt eller klonat betalkort)
CNP=CardNotPresent (Stulna/kapade kortuppgifter)
ur NBC:s ”Brottsutvecklingen_i_riket_december_2018.pdf” (publicerad i jan 2019)
Nu menar jag inte att de knappt 30 000 personer som fått sin mail, Facebook eller Instagramprofil kapad, är att förringa, och det förekommer även fall av det som vi definierar som ”ID-kapning”, dvs att bedragare genom olika sätt utger sig för att vara annan individ och handlar och tar krediter i den kapades identitet.
Hur omfattande DEN TYPEN av kapningar är finns dock inte, utan den smetas samman i begreppsförvirringen
”identitetsintrång”!
Och ur den har det också vuxit fram aktörer som hävdar att 200 000 identiteter kapas årligen och att de minsann erbjuder konsumenter ”ID-skydd/försäkring mot att det sker”. Jag tänker inte outa något företag eller produkt, men som ni vet är de många aktörer i den branschen, som gärna startar ett cold call med: ”Vet du att ditt personnummer ligger öppet på internet, för bedragare att kapa?”
CNP-bedrägerier, som alltså står för 105 000 av de 150 000 identitetsintrångsbrotten förra året, handlar istället om att konsuments person- och kortuppgifter kommit på villovägar:
Vanligen genom att konsument själv lämnat ifrån sig dessa på en webbsida, kanske i tron att han/hon betalat för ett par Adidasskor till 35-70% rabatt eller han/hon har betalar 20 kronor i portoavgift för att få en splitter ny iPhone eller PC, för att de svarat på 3 stycken ”årskurs 3-frågor”.
Vi (internetanvändare) är för naiva och godtrogna!
Han/Hon/Banken/Polisen inser oftast INTE att kortuppgifterna är röjda och i obehörig persons händer och kan användas för CNP-bedrägerier och gör inte kopplingen mellan att kortuppgifterna används i Långtbortistan med den egna beställningen/köpet som man inväntar leverans för.
När konsumenten efter någon vecka inte fått sina beställda skor eller sin iPhone/PC utan istället inser att han/hon sagt ja till ett kostsamt abonnemang som drar pengar från kontot, så sker ofta att han/hon anmäler till banken och polisen och just de dragningarna från kontot utreds.
Eller nej just det, handlar du ett par Adidasskor, som visar sig vara kopior från Asien, så utreder INTE svensk Polis, utan hänvisar till Konsumentverket..
Problemet med detta är två: dels är det Polismans skyldighet att ta emot anmälan och att den som anser sig vara utsatt för brott bör polisanmäla för Polis och ev. åklagare att avgöra..
Och som nummer två, så kan Konsumentverket naturligtvis inte alls hjälpa konsumenten i dessa fall med köp/beställningar från Asien.
https://www.konsumentverket.se/om-konsumentverket/vart-arbete/
https://www.konsumenteuropa.se/sv/om-oss/om-ecc-natverket/
..avslutar detta blogginlägg med min personliga åsikt om att jag anser att allt ovan uppvisar en enorm förbättringspotential, så fick jag med något positivt också.
Jag som skriver på internetsweden.se, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för..
Innehållet kan även vara mer generellt om olika tillvägagångssätt, som bedragare använder och det händer även att jag tipsar om utbildning/kunskap som finns att få.
Det är möjligt att anlita mig för konsultuppdrag genom Fidi.se
Peter Forsman – Mottagare av ”Stora Kreditpriset 2018”
Läs mer om:
https://www.internetsweden.se/las-mer-om-internet-sweden/
